peppebaron

Jag har tidigare skrivit om påkristningen som pågår globalt och i Sverige. Vill du läsa fler vittnesbörd om människors väg till Jesus i dagens Sverige?

Denna veckas rekommenderade länk på http://www.rupeba.se/ heter Gudslängtan. Det är en sajt som drivs av några ungdomar i utkanten av Stockholm. Läs gärna vittnesbörden på deras hemsida och låt dig inspireras! Läs här: http://gudslangtan.se/vittnesbord.htm

mvh peppe

Så var det dags för Livets Ords årliga sommarkonferens, Europakonferensen. På lördagskvällen åkte Rut och jag till Uppsala för att få vara med om ett av mötena. Konferensen hade pågått en hel vecka och samlat deltagare från många olika länder som kommit samman för att konferensa och lyssna till många olika talare.

Visa av erfarenheter från tidigare Europakonferenser var vi där i god tid. I år firades dessutom Livets Ords 25-årsjubileum.

Det är en ovanlig känsla att, en timme innan mötet börjar, stå i kö framför låsta dörrar tillammans med hundratals andra människor. Tänk om det vore så i alla våra gudstjänstlokaler! Då dörrarna öppnades var det många som glömde den kristna principen om att tänka på sin nästa först. Alla tänkte på sig själva och det blev trängsel  i dörrarna och många halvsprang för att få bra platser.

Kyrkan, som är Sveriges största, har femtusen sittplatser vilka snabbt fylldes. Dessutom var det TV-överföring till två angränsande salar. Dessutom var det flera tusen som följde mötet via internet. Då jag såg över folkhavet kom jag plötsligt att tänka på folkmängderna vid en del av Jesu möten där det kunde vara femtusen män, förutom kvinnor och barn (de förde tydligen statistik på ett annat sätt på den tiden).

Mötet inleddes med en halvtimme lovsång. Det var en positiv upplevelse. Vid tidigare besök har jag upplevt  lovsången som stark och i högt tempo. Nu var det mjukare, innerligare och djupare.

Efter en halvtimmes annonsering, kollekt och mer lovsång var det dags för predikan.  I kväll var det pastor Ulf Ekman som talade och ämnet var den Helige Ande. Här kommer ett kort sammandrag:
-Jesus föddes, avlades, genom den Helige Ande
-Då Jesus döptes av Johannes kom den helige Ande över honom
-Jesus fördes ut i öknen av Anden för att frestas av djävulen
-Fylld av Andens kraft återvände han för att predika
-Då han talade första gången i synagogan i Nasaret började han med orden "Herrens Ande är över mig..." (Luk 4 :18)
-Det var samma Ande som blev utgjuten över lärjungarna på pingstdagen
-Det är samma Ande som verkar på alla kristna i dag

Ulf Ekman talade vidare om att:
-Andens främsta uppgift är att visa Jesus och att forma oss så att vi blir lika Jesus.
-Den Helige Ande gör det som vi inte kan.
-Den Helige Ande är mångfaldig och tycker om mångfald.
-Vi behöver både form och frihet. Formen är inget hinder utan en nödvändighet
-Det inte går att kontrollera den Helige Ande
-Vi måste ge den Helige Ande frihet

Ungefär tre och en halv timma efter det att vi började stå i kö, lämnade vi kyrkan. Förbönen hade just börjat och tonerna från lovsången följde oss ut.

På vägen hem kunde vi konstatera att vi hade varit med om en trosstärkande upplevelse som fyllde oss med en förnyad törst och längtan att leva ett heligt liv.

peppebaron

Inlägges prubliceras och kommenteras även på www.rupeba.se

Sommartid är ofta reprisernas tid. I varje fall på TV. Här följer en lista på de tio mest besökta blogginläggen från Peppe under året. Siffran inom parentes är antalet besök på inlägget. 

Se upp vem du förknippas med  (834)
Jag - en karismatisk fundamentalist  (397)
Sökare eller finnare?  (396)
15.000 kristna i Jesusmanifestation - media tittar bort  (380)
Är Jesus vägen, eller en väg?  (349)
Har Gud skapat hjärnan eller har hjärnan skapat Gud?  (348)
Jag har sanningen!  (337)
Varför fundamentalister har problem med liberalkristna - och omvänt  (330)
...och vad tycker Jesus om Gamla Testamentet?  (303)
Vad säger Gud egentligen i Gamla Testamentet?  (283)

mvh peppe
www.rupeba.se

Jag läser förvånat på Pride-festivalens hemsida att årets pride-festival i Stockholm lanseras under temat : "Den svenska synden bryter gränser."

Såvitt jag förstår har man hittills argumenterat för att homosexualitet inte är synd.  Då man helt plötsligt byter ståndpunkt måste man fråga. Vad är det som har hänt?  Är det självmål, en plötslig ny insikt eller en ny medveten strategi?

Synd har ju historiskt sett betraktats som något negativt, medan det i Pride-festivalens tema marknadsförs som något positivt och spännande.

Om däremot någon utanför Pride-festivalen skulle beteckna festivalen som "synd som bryter gränser", skulle det bli ett ramaskri.

Ramaskri blev det då prästen i svenska kyrkan, Markus Wallgren, skrev ett blogginlägg där han på ett balanserat sätt kommenterade festivalen. I kommentarerna haglade omdömen som mörkerman, ormslyngel mm.
Läs gärna blogginlägget och kommentarerna här>>.

Vad jag har så svårt att förstå är att det är så svårt att förståatt vi har olika uppfattningar i denna fråga. Alla vet ju att bibeltroende kristna har problem att se homosexuella aktiviteter som något gott och att icke-kristna och för den delen även liberalt troende kristna inte kan förstå att inte alla tycker som de. Vi möts egentligen aldrig i den argumentationen eftersom våra argument har helt olika utgångspunkter, och våra olika utgångspunkter har ingen relevans för den andre. Jag förväntar mig inte att den som inte tror på Bibeln ska tycka samma som jag som tror på Bibeln. Då vi nu alla vet att det är på det sättet tycker jag det är alldelse onödigt att kasta okvädningsord på varandra.

Jag är säker på att Gud älskar homosexuella människor. Kanske till och med mer än andra människor, för Gud har en benägnehet att älska dem som är utsatta och i minoritet. Men även om Gud älskar homosexuella människor  älskar han naturligtvis inte allt som homosexuella människor gör. Han älskar säkert även oss heterosexuella, även om han långt ifrån älskar allt vad vi gör. Så sist och slutligen är vi trots allt i samma båt allihopa.

Mvh peppe
www.rupeba.se

"Dagens bibelord är hämtat från en berättelse där Jesus botar en man som varit lam i 38 år. Det som förbluffar är att Jesus faktiskt botar den här mannen innan han kände Jesus. Han visste inte vem det var som hade botat honom. Han visste bara att han efter 38 år kunde gå igen. Det var först senare som Jesus fann honom och gav sig till känna för honom.

 Mannen kände inte Jesus, men Jesus kände mannen! Ibland tror vi att vi måste kvalificera oss för att Jesus ska kunna hjälpa oss på olika sätt. Vi tror att vi måste lära känna Gud bättre innan han kan gripa in, eller att vi måste bli duktigare eller snällare så att Jesus kan tycka om oss. Sedan kanske han kan göra något för oss. Men det fantastiska är att Jesus känner varenda liten människa och kan hjälpa antingen vi möter honom för första gången eller om vi har haft en långvarig relation till honom."

Jag tycker att det känns bra att det finns en Gud som avlyssnar oss då vi ber, och att det inte beror på om hur bra vi själva är.

Andakten är hämtad från www.rupeba.se. Där finns en ny andakt för varje dag.

mvh
peppe

Då det med västeuropeiska ögon talas om kristendomens ställning handlar det framför allt om tillbakagång, vikande medlemstal och tomma kyrkor. Men det finns andra bilder.

På Almedalsveckans sista dag hade Stanley Sjöberg ett seminarium på Frälsningsarmén om kristendomens ställning i Västeuropa och globalt.

Stanley Sjöberg hänvisade till statistik över kristendomens utveckling i Afrika.

1900 fanns det 8,75 miljoner kristna i Afrika

1979 fanns det 117 miljoner kristna i Afrika

2000 fanns det 335 miljoner kristna i Afrika

2003 fanns det 360 miljoner kristna i Afrika

2005 fanns det 600 miljoner kristna i Afrika

Sjöberg berättade om liknande utvecklingstendenser i Sydamerika och i Asien.

I den pågående invandringen till Sverige är många av de nya svenskarna kristna från andra delar av världen. Många gånger ser de med förskräckelse på ljumheten i de kristna kyrkorna i Sverige. I deras fruktan att bli likadana som de svenska kristna de möter finns en risk att de sluter sig inåt och fjärmar sig från det omgivande samhället med risk att utvecklas till sekter. Stanley Sjöberg kan också se en annan utveckling där de levande invandrarkyrkorna kommer att återevangelisera Sverige

I förbindelse med Jesusmanifestationen den 3 maj i Stockholm hade Sjöberg kontakt med många av invandrarkyrkorna. Han berättar att det finns ca 10.000 invandrande väckelsekristna i Stockholm från alla delar av världen, förutom alla ortodoxa och katolska kristna som ofta hr kontakt med Svenska kyrkan.

Sjöberg berättade om en spansktalande församling i en stockholmsförort med 1.000 medlemmar. De hyrde för en tid sedan Globen och hade en gudstjänst där med 7.000 deltagare.

Himmelriket tränger fram! Du kan se Stanley Sjöbergs seminarium på webb-tv

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155492

Tidningen Världen i dag berättar om en kristen storsamling i Rumänien där det berättas: "I helgen hölls den största kristna samlingen i Rumänien sedan kommunismen föll. Cirka 77.000 människor från Rumänien, Serbien och Ungern kom för att höra predikanten Franklin Graham predika om frälsning genom Jesus." 3922 människor ska ha gensvarat på inbjudan att komma till tro.

Himmelriket tränger fram! Läs artikeln i Världen i dag>>

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2441&Itemid=1

Den norska dagstidningen "Vårt Land" berättar i en artikel om "Religiös tro på global frammarsch." Tidningen skriver "Ifølge studien som den ansette tyske Bertelsmann-stiftelsen offentliggjorde denne uken, stemmer det ikke at dagens ungdom er mindre religiøse enn sine foreldre og besteforeldre. Heller ikke i mange av de industrialiserte landene."

Undersökningen som man hänvisar till är en frågeundersökning bland 21.000 människor i 21 länder.

Himmelriket tränger fram!

Läs artikeln på norska i Vårt Land>>

http://www.vl.no/kristenliv/article3662538.ece

Läs om undersökningen på engelska på Bertelmann-stiftelsens hemsida>>

http://www.bertelsmann-stiftung.de/cps/rde/xchg/SID-0A000F0A-AA24FB12/bst_engl/hs.xsl/nachrichten_88550.htm

Himmelriket tränger fram (Matt 11:12) - Vill du vara med?

peppe

www.rupeba.se

Almedalen måndag 2008-07-08 Förmiddagsseminarium på Frälsningsarmén.

Redovisning i citatform av några av deltagarnas kommentarer

Deltagare:
Göran Lambertz, justitiekansler

Helle Klein, präst i svenska kyrkan och politisk redaktör på Aftonbladet

Elisabeth Sandlund, chefredaktör Dagen

Martin Tunström, politisk chefredaktör på Smålandsposten

Samtalsledare:
Thomas Österberg

Helle

Vi har en liberal tryckfrihetsförordning i Sverige som är begränsad genom hetslagstiftningen.

Åke Greens tal var hets mot folkgrupp, trots att han blev friad i domstol.

Ska man hetsa mot folkgrupp från predikstolen? -Nej!

Får man ifrågasätta religionen som med Muhammedkarikatyrerna? - Ja!

Ska man trycka allt? - Nej!

Martin

Det finns en tendens i dag att befria det offentliga rummet från religion

Först hade vi en vänstersekularism

Sedan blev det en högersekularism

Nu har vi mer en statssekularism

Grundlagen tillämpas mer för att ha frihet från religionerna i stället för att ge rätt till religionerna.

Elisabeth

Den ökade individualismen värnar om den personliga integriteten. Det finns förslag om att införa förbud att publicera bilder på människor som inte har gett sitt tillstånd till publiceringen med motiveringen att man ska ha rätt till sitt eget ansikte.

Tycker inte att Greens tal inte var hets mot folkgrupp. Det var inte ett angrepp på homosexuella människor utan mer på företeelsen homosexualitet.

Göran

Kränkt i Guds namn kan vara två olika saker:
1/ att den troende blir kränkt i sin tro. T.ex. Muhammedteckningarna och Ecco Homo-bilderna

2/ att en troende kränker någon annan i Guds namn

Religionsfriheten innebär att vi har rätt att kränka i Guds namn.

Hur ska vi förhålla oss till kränkningar? Att inför en hädelseparagraf är nog inte rätta vägen.

Vi godtar kränkningar juridiskt, men bör inte godta kränkningar moraliskt.

Hur långt ska privatlivet skyddas på yttrandefrihetens bekostnad?

Helle

Då det gäller Muhammedteckningarna är det en stor kulturkollision. Många av dem som kände sig kränkta kommer från diktaturer där tidningarna är ett uttryck för regimen som förtrycker.

Elisabeth

Kränkning har blivit ett modeord som ofta inte betyder mer än att man är ledsen över något. Om det är en kränkning eller inte kan också bero på vem som säger något och till vem det sägs.

Göran

Jurdsiskt får man kränka hur mycket som helst, men man får inte hota eller hata.

Helle Klein

Hade Åke Green fällts om ha spridit sitt budskap i tryckt form?

Om han hade sagt samma sak om judar hade det uppfattats som antisemitism.

Göran

Jag tror att vi i framtiden behöver en religionsfrihetslag i Sverige.

Det är viktigt att vi i framtiden kan föra en dialog där vi kan ta bort våldshoten mot dem som tycker annorlunda.

Elisabeth

Debatten om religions- och yttrandefrihet är viktig och måste fortsätta

Göran

Viktigt att debatten förs med eftertanke, lyssnande och nyansering

Martin

Det finns positiva tendenser till religionsdialog. Moskéer byggs.

Helle

Det är viktigt att det finns en kommunikativ demokrati.  Det finns en risk att politikerna lämnar över till juristerna att stifta lagar i ställer för att föra debatten.

Peppe

www.rupeba.se

Den här bloggposten handlar inte om vad som är rätt eller fel. Det har jag skrivit många andra bloggposter om. I den här bloggposten vill jag reflektera över varför det ibland blir så känsligt och varför några reagerar så starkt då man talar om spänningen mellan fundamentalister och liberalkristna.

Jag vet att både "fundamentalist" och "liberalkristen" av många betraktas som skällsord. Men i denna bloggpost använder jag orden i deras ursprungliga betydelser.

Fundamentalister var från början en grupp kristna som reagerade mot förfallet inom kyrkan och slog fast några grundläggande trossatser som ett orubbligt fundament för tron. Den viktigaste trossatsen var tron på Bibeln som Guds ord.

Liberalteologin uppträdde först som ett försvar för den kristna tron. Under upplysningstiden, där vetenskap och förnuft var det som härskade, var det många kristna som upplevde att det var omöjligt att presentera en kristen tro med övernaturliga inslag. För att göra det lättare att tro tonade man ned Jesu gudom, jungfrufödseln, Jesu underverk, Jesu uppståndelse och annat som kunde vara anstötligt för förnuftet.

Varför har fundamentalister problem med liberalkristna?

För fundamentalisten är Jesus och Guds ord heliga. Varje angrepp eller ifrågasättande av Jesu person eller Bibelns trovärdighet är en attack på fundamentalistens tro och världsbild. Då en djupt upplevd tro ifrågasätts är det lätt att alla taggar vänts ut. Den liberalkristnes synpunkter är en personlig attack på fundamentalistens trygghet att Guds ord står fast och går att lita på.

Varför har den liberalkristne problem med fundamentalisten?

Den liberalkristne har en mycket friare tro. Den är inte fastlåst av i förväg bestämda dogmer. För den liberalkristne kan det vara OK att tro både på det ena och det andra sättet. Ingenting är fastlåst. Då kanske man tycker att det borde vara lätt för den liberalkristne att acceptera att fundamentalisten tror på sitt sätt. Men det är det inte! Den liberalkristne tål inte att någon talar om vad som rätt eller fel, eller håller fast vid dogmer som i förväg är bestämda. Det hotar den liberalkristnes frihet. Den liberalkristne hävdar sin rätt att tro på sitt sätt och vill inte låta sin tro dikteras av andra eller tvingas in i en form.

Man har helt enkelt olika förhållningssätt till staket. Ett staket kan vara antingen ett skydd eller ett hinder.

För fundamentalisten är staketet en skyddande gräns som man inte ska flytta. Tron ligger fast. Att flytta gränser är ett angrepp på den kristna tron.

För den liberalkristne är staketet ett fängelse. Den liberalkristne kvävs av alla staket.

För fundamentalisten innebär staketet trygghet och för den liberalkristne fångenskap.

Fundamentalisten ropar "flytta inte fastlagda gränser!"

Den liberalkristne ropar "riv ned staketen!"

Fundamentalisten som orkat läsa så här långt i min bloggpost tycker säkert att jag skildrat den liberalkristne alltför positivt - och omvänt.

Jag vet att denna reflektion inte på något sätt kommer att minska motsättningen mellan de olika synsätten. Fundamentalisten kommer även i fortsättningen att känna sig hotad och attackerad av liberalkristna synpunkter, och den liberalkristne kommer även i fortsättningen att känna sig hotad och attackerad av fundamentalismen.

Men även om detta inte löser motsättningen, så tror jag att det är viktigt att reflektera över varför folk reagerar som de gör. Och det faktum att du läst ända hit visar ju att även du är engagerad i frågan....

peppe / www.rupeba.se

-Det talas mycket om sekularisering i våra dagar, men det har aldrig funnits så många kristna på jorden som i dag.
-Det talas mycket om att religionen bara har en stark ställning på södra halvklotet, i de mindre utvecklade länderna. Men det är inte hela sannningen. Dagens Nyheter rapporterar i dag om en stor undersökning bland 35.000 amerikaner:

"Tre fjärdedelar av USA:s befolkning tror på mirakel, och nära sex av tio ber varje dag, visar en undersökning där 35.000 vuxna amerikaner tillfrågats.
Av de som ber säger 31 procent att Gud besvarar deras böner minst en gång i månaden. En av fem säger att de får direktsvar från Herren minst en gång i veckan."

Läs artikeln i DN>>

peppe/ www.rupeba.se

Det ena lågtrycket efterlöser det andra. Vädret är förutsägbart inför midsommar. Hur är det i den andliga världen?

En gammal vän och predikant, som sedan länge är hemma hos Herren, brukade säga att Guds Ande blåser alltid dit där det inte finns motstånd.

Jesus liknar Anden vid vinden "Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av Anden" (Joh 3:8).

Vinden blåser mot lågtrycken, där det inte finns motstånd.

Guds Ande blåser in i människohjärtan där det inte finns motstånd.

Guds Ande tvingar sig inte på.

Guds Ande söker ett hjärta som är öppet och som längtar efter att bli fyllt av Gudsnärvaro...

Låt oss hålla våra hjärtan öppna och låta Guds Andes vind blåsa in. Sommaren är här!

peppe/ www.rupeba.se

Runstenar och DNA

"- Språket är enkelt och bokstäverna är spretiga. Det är inte särskilt många bokstäver heller. Man skulle kunna säga att runstenen har tillkommit av en slump. Den är ju väldigt oregelbunden i sin form och språket ser man inte ens, om det inte är skrivet med färg, säger Möller och konstaterar att man därför inte hittar många runstenar.
Han menar att man skulle kunna argumentera, även om han erkänner att det är befängt, att runskriften liknar något som kan ha orsakats av erosion eller under istiden då stenar skrapades mot varandra.
- Men alla är överens om att det är någon person som har huggit in den här texten. Ingen ifrågasätter det. Skälet är att texten förmedlar något. Det är en logisk följd av bokstäver som bildar ord och ett budskap.

Men för att vara rent veten­skaplig handlar det däremot om en trosföreställning som försanthållandet bygger på, förklarar Möller.
- Ingen har ju sett någon rista på stenen. Därför är det en hypotes eller ett antagande som dock är väl underbyggt."

Sedan fortsätter professor Möller med att jämföra med de mänskliga cellerna:

"Enligt professor Lennart Möller går det att använda samma tolkningsmetod när det gäller människokroppen.
- I varje cell i kroppen finns det ungefär 1,7 meter av ett språk som vi kallar DNA. Det är ett oerhört komplext språk som tusentals forskare i världen forskar på. Sedan har vi fem gånger tio upphöjt till 13 celler i kroppen. I runda slängar motsvarar det jorden till månen och tillbaka i varje kropp, säger han och konstaterar att hela kroppens program ligger i DNA:t.
Då det råder en konsensus om komplexiteten hos DNA:t och att det redan definieras som ett språk, menar Möller att följdfrågan kommer naturligt och återkopplar till runstenarna.
- Var kommer detta språk ifrån? Vem eller vad, smartare än jag, har skrivit det här språket? undrar Möller."

rupeba.se 2008-06-16

Häromveckan var jag på en konferens. Föreläsaren, en australiensare som bor i Kanada, hade inför resan till Sverige försökt lära sig lite om Sverige. Det som han fann var speciellt kännetecknande för Sverige var begreppet "lagom". Ett begrepp som inte förkommer på många andra språk.

Sverige är lagomlandet. Inte för mycket och inte för lite. Vi säger ofta att lagom är bäst. Vi vill inte vara alltför extrema åt något håll. Vi vill inte sticka ut för mycket. Vi vill gärna vara i mittfåran.

Men då det gäller kristen tro så är lagom inte bäst. Det är precis tvärtom: Lagom är sämst. "...du är varken kall eller varm. Om du ändå vore kall eller varm! Men nu är du ljum och varken varm eller kall, och därför skall jag spy ut dig ur min mun." (Upp 3:15-16).

Det största budet är inte att älska Herren lagom mycket utan med hela sitt hjärta och med hela sin själ och med hela sitt förstånd (Matt 22:38).

Om Jesus hade engagerat sig lagom mycket i människornas situation, så hade ingen kunnat bli frälst. Men Jesus gav allt: intill döden på korset.

Om de första lärjungarna hade engagerat sig lagom mycket i uppdraget att vittna för hela världen, hade det inte blivit någon kristen församling på jorden. Men de gav allt. De flesta av apostlarna fick ge till och med sitt liv.

Jag tror att vad vi behöver i dag är människor som vågor komma fram ut lagomkristendomens dimma. Människor som har hört, sett och upplevt Guds förvandlande kraft i sina liv och som är beredda att satsa allt för att vara ett bönesvar på Jesu bön: "Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen."

Peppe

http://www.rupeba.se/

Samtidigt som alla lightprodukter översvämmar livsmedelsbutikerna så finns det en risk att det breder ut sig en form för light-kristendom inom kristenheten.

-man vill gärna ha stort underhållningsvärde på söndagsgudstjänsten, men är mindre benägen att ta med sig Kristus in i vardagslivet.
-man har en egen bibeltro där man tror på alla bibelord som stämmer överens med vad man själv tycker.
-man bekänner sig till en kravlös kristendom och förväntar sig att Gud ska acceptera mig precis som jag är, utan några krav på förändring av mig själv med motiveringen att Gud har ju skapat mig sådan.
-man bekänner sig gärna till sin egen bild av Gud utan att försöka lära känna Gud som han är på riktigt.
-man förväntar sig att kristendomen ska fylla mina behov och är mindre villig att försaka något för andras behov.
-i stället för att söka Guds rike först, söker man allt annat först för att se om det blir något kvar till Guds rike på slutet.
-man anpassar sig gärna till denna världen i stället för att förändra denna världen till något bättre.

Frälsningsarméns grundare William Booth fick en gång frågan av en journalist vilka farhågor han hade inför det tjugonde århundradet. Booth radade upp följande punkter:

• Religion utan den helige Ande
• Kristendom utan Kristus
• förlåtelse utan omvändelse
• Frälsning utan pånyttfödelse
• Politik utan Gud
• Himmel utan helvete

Det svarade William Booth för mer än hundra år sedan. För nästan tvåtusen år sedan skrev Paulus:
" Det skall du veta att i de sista dagarna skall det komma svåra tider. Människorna kommer att älska sig själva och vara penningkära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvalleraktiga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, egensinniga och högmodiga. De skall älska njutning i stället för Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft" (2 Tim 3:1-5 FB).

Låt oss be att Herren reser upp en armé av människor som säger nej till kristendom light och tar sin vandring med Jesus på djupaste allvar och som vill vara med att förändra världen.

"Låt ditt rike komma, låt din vilja ske, på jorden, så som i himlen" (Matt 6:10)

Ett kännetecken på den postmoderna tiden är relativismen. Vi har bytt ut fasta normer mot åsikter. "Alla åsikter är lika bra". Vi har bytt ut rätt och fel mot att allt är lika rätt och fel. "Det känns ju rätt för mig!" Det får inte längre finnas någon sanning. "Min sanning är lika rätt som din sanning."

Jag har länge funderat på vad som händer med människor som växer upp i ett normlöst samhälle. Hur orkar människan med att det inte finns någon fast punkt längre? Hur orkar man med att det är jag själv som är värdemätaren och måste bestämma vad som är rätt, sant för mig? Svaret på den frågan är att det orkar man bara inte.

Jag läste i dag en artikel psykoterapeuten Lennart Bergström som jag tycker belyser de katastrofala konsekvenserna av det samhällsklimat vi har låtit oss manipuleras in i.

Han skriver bl.a.:

Allt fler ungdomar söker psykologhjälp för diffusa symptom och allmän livströtthet. Det menar psykoterapeut Lennart Bergström som dagligen möter problemen vid sin mottagning i Stockholm.
- Det som händer är en katastrof, etiskt, socialt, sjukdomsmässigt och kriminologiskt, säger han upprört.
- Man vet inte vem man är och var man kommer ifrån. Han är övertygad om att den nya psykiska ohälsan bland unga bottnar i en existentiell kris.
- Vi har en ung generation som gissar sig till vad de ska göra med sina liv och vad som är rätt och fel. Många har inget mål att sträva efter och man vet inte vilka levnadsregler man ska tillämpa.

När vi tog bort normerna tog vi också bort hoppet och de tydliga målen för de uppväxande att sträva efter. Plötsligt vet man inte längre om man ska gifta sig, och man kanske rent av börjar fråga sig om man inte är homosexuell.

Från föräldragenerationen finns också en ovilja, en rädsla och en ångest inför det man ser hos ungdomarna. Istället för att ta tag i problemen flyr man in i tv:n eller något annat.

Med åren har Lennart Berg­ström bytt ut sina vänsterradikala värderingar mot kristna, något som också präglar terapin här vid mottagningen. Eftersom de problem han möter så ofta är existentiella, menar han att den professionella terapin inte räcker för att möta behoven. Även kyrkan borde stiga fram som en förmedlare av tydliga värden och hopp till de unga.

Läs hela artikeln i Världen i dag>

Joakim Lundqvist från elev- och studentorganisationen Ny Generation har skrivet en läsvärd krönika i Världen i dag. Den är värd att läsa. Du hittar den på www.rupeba.se